Tänkte att det kanske vore dags att ta tag i det här med bloggen. Så, här är jag nu.
Ska snart iväg till hjo, till Elin, min psykolog.
Har rätt mycket att prata om idag skulle jag tro.

Var på evk i skolan i tisdags. Gå om tvåan eller gå högskola. Det var mina val.
När jag skulle sova igår så grät jag, i säkert 30 minuter. Jag som inte gråter speciellt ofta. sen klev jag upp tog på mig kläder, gick ut en sväng. Var säkert ute i ca 40 minuter. När jag hade gått ungefär hälften så kände jag att jag började bli seg, och jag kunde inte göra några hastiga rörelser. Ögonen ville bara stänga sig och det kändes som om hjärnan hade gått och lagt sig. - Jag hade tagit ett sömnpiller innan jag la mig! utan att reagera på det efter alla tårar och ilskan så gick jag ut för att lugna mig. Men det var läskigt! Tänker aldrig ta sö,npiller och sen gå på promenad! inget att rekomendera!

Jag tänker fan inte ge mig, så jag ringde syon idag och bad om en tid med henne. Jag vill veta om det verkligen inte finns något jag kan göra så att jag kanske kan få börja trean till hösten.
Im not gonna fade away, If I go, Im gonna go with a big fight! A big boom!
Så mycket är jag skyldig mig själv.
Jag är ivrig och nervös, jag vill dit nu. och jag vill ett svar som: 
"Ja, det går. men det kommer bli jobbigt"
- Jobbigt, ja - det är introt till mitt liv.
Dags att hitta nått att ta på sig och kanske få i sig någon mat.

Vi hörs! hej